Sophie Sagers gata
Markfrågor
Exploateringskontoret ansvarar för flera frågor som hör samman med ägandet av stadens mark. Tomträttsfrågan, inklusive avgiften för denna, har varit en stor fråga för oss, men i och med att huvuddelan av oss boende nu friköpt våra tomter, så bevakar inte längre föreningen denna fråga. Andra frågor som berört oss är tomtregleringar, tex en som skett under åren 1999-2006 i kv Adeln och Ständerna.
Många hus i vårt område har svåra sättningsskador som beror på markförhållandena och som förvärrades vid ett större avloppsarbete på 1970 talet. Lars G Åkerberg från vår förening drev på alla drabbades vägnar denna fråga, hans dokumentation återfinns här där Stockholms Vatten varit motpart.
Uppgrävning runt grund, på förgårdsmark
Många av husen i Trädgårdsstadsföreningens område är placerade utmed fastighetens gräns mot gatan. Markbiten fram till trottoar kallas förgårdsmark. För att förbättra dräneringen kring husgrunden måste man i dessa fall gräva på kommunens mark. Det får man inte göra utan tillstånd.För att över huvud taget få gräva på kommunens mark ska man hos Trafikkontoret begära ett schaktningstillstånd (öppningstillstånd), även kallat schaktlov. Ansökan ska inkludera en enkel planritning. Ring Trafikkontoret och få en blankett. Kommunen gör en förinspektion och godkänner förhoppningsvis. Detta är gratis. (Trafikkontoret, telefon 508 26 157)
Återställning ska ske till minst samma skick som före ingreppet. Buskar, träd och blommor och gräs ska alltså återplanteras. Garantibesiktning görs efter två år för att säkerställa att marknivån inte har sjunkit.
Ifall gångbana eller körbana tas i anspråk för arbetet måste man inkomma med en Trafikordningsplan, där man visar hur trafiken leds om, med t.ex. gångbro eller avspärrningar. Detta måste godkännas och kostar 1800 kronor.
Man är skyldig att skaffa en Samlingskarta från Stockholm Vatten, på vilken alla i marken befintliga ledningar är utmärkta; VA, el, telefon, bredband mm. Detta kostar mellan 600 och 1000 kronor. (Stockholm Vatten, telefon 522 12 323)
Ifall container eller maskiner placeras på kommunens mark krävs polistillstånd. Kostar 600 kronor. (Polisen, telefon 401 18 05)
Anslutning till dagvattenledningsnätet
(uppdaterat mars 2012)I Stockholm tillämpas LOD, vilket står för "lokalt omhändertagande av dagvatten" och innebär i korthet att varje fastighetsägare har en skyldighet att ansvara för att dagvattnet på tomten omhändertas. Finns ingen praktisk möjlighet att på egen hand lösa dagvattenhanteringen kan man mot avgift ta del av Stockholm Vattens dagvattenhantering.
Enligt Stockholm Vatten gäller följande:
För nybyggnation: Vatten från stuprör, dvs. dagvatten, ska tas om hand på fastigheten, t.ex. i en stenkista.Vatten från grunddränering får anslutas till spillvattenledning (dvs. avloppet) via en rensbrunn med sandfång. Ifall det finns separat dagvattenledning från fastigheten får grundvattendränaget anslutas på samma sätt.
Man får alltså inte ansluta stuprören direkt till grundens avvattning och föra ut vattnet till dagvattensystemet. I vårt område har många hus stuprören mynnande över en ränna i trottoaren, inte heller detta är tillåtet.
För befintliga fastigheter, OBS! Ovanstående gäller för nybyggen! För redan bebyggda fastigheter gäller att man får släppa ut takavvattning på gatan. (Eller via grunddränaget, vilket är olämpligt för grunden.) Därför är avgift för detta inbakat i VA-avgiften, se nedan!
Begär dagvattenreducering!
OBS! I normaltaxan ingår avgift för att Stockholm vatten tar hand om dagvattnet! Den som inte släpper ut regnvatten i avloppet, i dagvattenledning eller på gatan ska se till att få en dagvattenreducering av sin VA-avgift. Denna reducering är ca 300 kr/år (ca 2 kr/kvm tomtyta för flerfamiljsfastigheter). Om man släpper ut vattnet på trottoaren från halva taket så får man ändå avdrag för den andra takhalvan, ca 150 kr/år.
Schaktning eller utfyllnad
(Gäller januari 2011)Om man avser att fylla upp – eller schakta ur – delar av en tomt, för att ändra markens höjdläge mer än 50 centimeter, måste man söka marklov. Undantag är om marknivåförändringen finns med i bygglov för byggnad.
Dagvatten skall tas om hand på den egna fastigheten och därför får man inte göra en slänt ner mot angränsande fastighet, eller kommunal mark. En stödmur är nödvändig.
Läs mer på Stockholms hemsida.
Bergvärme
(Gäller i januari 2011)För berg-, jord- och sjövärmeanläggning krävs tillstånd. Anläggningen kan vara miljöfarlig om den inte sköts på rätt sätt. Luftvärmeanläggning behöver varken tillstånd eller anmälan.
I ansökan om tillstånd ska uppgift om borrföretag och installatör finnas, samt tekniska uppgifter, exakt placering av borrhål på fastigheten. Borrhål skall vara mer än 20 meter från varandra, så man måste kontrollera var grannars eventuella borrhål kan finnas. Stockholms stad har en web-tjänst (borrhålskartan) där man kan se var hål i närheten finns.
Man kan ansöka om tillstånd för bergvärmeanläggning direkt på Stockholms hemsida.
Anläggande av pool
(Gäller november 2011)Pool är i sig inte bygglovspliktig. Men ifall markens plan ändras mer än plusminus 50 cm krävs marklov. Byggnadslovsfria anläggningar får inte placeras närmare grannfastighet än 4,5 meter utan grannes medgivande. Bör givetvis göras skriftligt. Mot gata eller allmänning gäller 4,5 meter som närmaste avstånd.
Störande träd och buskar
Det händer då och då att grannar anser att deras tomt skuggas av träd på annnans fastighet, att grenar hänger över tomtgränsen osv. Jordabalken reglerar rättsförhållandet mellan grannar. § 1 och 2 är av intresse i denna fråga.
3 kap. Rättsförhållanden mellan grannar
1 § Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga skälig hänsyn till omgivningen.
2 § Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller grenen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom.
Om en fastighet är upplåten med tomträtt, skall vad som i första stycket sägs om fastighetens eller områdets ägare i stället gälla tomträttshavaren. Lag (1992:1209).
Paragraferna brukar tolkas så att skugga av träd, och nedfallna löv inte är olägenhet nog att man ska kunna kräva åtgärd, utan detta är en sak som grannar ska kunna komma överens om själva. Det ligger förstås i första paragrafen att man ska ta hänsyn till omgivningen, men skäl nog för lagföring föreligger inte.
Rötter som tränger in på tomten och förorsakar skada, och grenar som hänger över tomtgräns får man däremot ta bort. Men, grannen ska först få chansen att ta bort grenar/rötter själv. Ett halvårs respit förefaller tillräckligt. Detta innebär att grannar har rätt att klippa sin sida av "gemensam" häck. Staket och häck ska som regel placeras så långt in på den egna tomten att de kan underhållas från utsidan.
Grannsämjan främjas av att man talar med varandra, i synnerhet innan man tar busksaxen i egna händer.
