Områdets natur och historia fram till 1900
Landskapet
Det område som vi idag bebor är av typisk Södertörnsnatur, med berg i dagen och sandmark med tallar som omväxlar med lermark där tidigare våtmarker legat.
I väster ligger Stockholmsåsen vars rester vi fortfarande kan se i Skogskyrkogården. På åsen har sedan uråldrig tid vägarna mot Dalarö och Tyresö gått. Sträckningen av den ursprungliga Tyresövägen återfinns i dagens Kapellslingan - Ljusglimtsvägen -Vårhimmelsvägen - Skarpnäcksvägen .
De yttersta husen på Kyrkogårdsvägen och Sockenvägen ligger på åsens stabila grusmark och övergången till lermarken bredvid är abrupt vilket tidigare syntes i den spruckna grunden på Kyrkogårdsvägen 121 där tre hörn vilar på grus och an på lera.
I söder ligger Skarpnäcksfältet vars lerslätt har lockat bosättare sedan förhistorisk tid. Den ursprungliga bosättningen, Skarpa by, låg på höjden öster om dagens bebyggelse, men denna by försvann redan när Skarpnäcks gård anlades på 1670 talet. Våra hus i Pungpinan ligger huvudsakligen i slänten mot lerytan och har bra grund, medan de nedersta husen på Lugna Gatan ligger på fältets lermark vilket ger svåra grundförhållanden
På denna kartan från 1750 kan man se att vårt områdes centrala del då var en mosse. Mossen djupare del sträckte sig ungefär från dagen Magnebergspark, utmed Magnebergvägen och Tistelvägen och mot övre delen av Kanslersvägen och Riksrådsväg. Husen utmed denna sträckning är också de som haft störst problem med fuktig grund. Utdikningen av mossen berättas mer om om här.
På denna karta från 1870 så kan man se att diket på fältet just då riktats om mot Flaten. man ser också att den gamla mossen nu är en uppodlad åker, en utmark för de båda gårdarna. Gränsen mellan odlad lermark och sandjorden i backarna ovanför kan man fortfarande lätt se om vårarna vid snösmältningen, tex på tomten till Presidentvägen 17 så går det då en tydlig linje mellan blöt gammal åkermark och torr mark ovanför.
Bosättingar
I tomten till dagens hus på Hagtornsvägen 12 har man hittat stenåldersverktyg. Med tanke på bristen på sådana fynd överhudtaget i söderort och att det inte annars finns tecken på tidig bosättning i området så får detta fynd betraktas som anmärkningsvärt. Kanske är det ett tecken på att där funnit en sjöstrand, där sjön då kunde vara ett förstadium till den mosse som diskuteras ovan?
Gränsen mellan gårdarna Enskede och Skarpnäck gick igenom vårt område, se kartan ovan, och återfinns också idag som gränsen mellan stadsdelarna Enskededalen och Skarpnäcks Gård. På bilden till höger syns Gränsstenen som markerade var ägorna till Skarpnäck, Enskede och Hammarby möttes (Hammarby tillhörde till 1930 Nacka). Stenen var så sent som på 80-talet vitmålad. Norrut från stenen gick gränsen mellan Hammarby och Enskede vilket återspeglas i namnet södra Gränsberget för skogspartiet norr om Sockenvägen.
Gamla hus fanns i Kärrtorpet strax norr om vårt område och krogen Pungpinan. I övrigt fanns det inga tecken på att det funnits boende i vårt nuvarande område.
